onsdag 30 maj 2012

söndag 6 maj 2012

När allt rasar samman

Kommer hem efter en kväll på vift. Sätter på datorn och det är som om jag varit borta i en vecka. Jag förstår ingenting. Hjärtat slår hårdare, pulsen höjs till den dubbla och det värker plötsligt i magen.
Vad fan hände igår egentligen?

tisdag 1 maj 2012

Det är lättare att andas nu

Jag har släpat med mig datorn ut i trädgården. Vet dock inte hur bra den mår av direkt solljus (plus att jag inte såg någonting heller) så solstolen har fått en parasolliknande utbyggnad i form av ett svart paraply. Datorn skyddas numera helt från solen men dessvärre gör jag också det. Det enda som inte skuggas är fötterna, men det är väl trevligt för dem. De tillhör den grupp av kroppsdelar som annars sällan vistas i direkt dagsljus. Jag är glad för deras skull och hur som helst fläktar det ganska behagligt här ute.

uuuääääääk

Jag spyr mig mig själv. Bildligt, inte bokstavligt. Den där personen, det är inte jag. I alla fall inte så jag vill vara.